Sommarnotiser från björkarnas stad

bisbloggredaktören befinner sig i björkarnas stad. Här stod de sista väpnade slagen på svensk mark 1809, i Hörnefors, Sävar, och Ratan. Den ryska hären hade gått över isen på vintern, Umeå intogs utan strid, och efter stridigheter under sommaren slöts freden på hösten 1809, och Finland blev ryskt.
I tidskriften Allt om historia läser jag att Unesco lanserat ett digitalt bibliotek med sällsynta manuskript, böcker, filmer och kartor. Se sidan www.wdl.org.
Sen läser jag i samma tidskrift apropå för sent återlämnade böcker, att biblioteket i Washington and Lee university nu fått tillbaka boken History of the war in the Pensinsula and in the south of France 1807-1814, som stals från biblioteket under amerikanska inbördeskriget 1864, och nu återlämnats av släktingarna till boktjuven, den läslystne soldaten C.S. Gates.
Fortsatt god sommar tillönskas alla, med eller utan bok på badstranden.
Mats Myrstener

Rödgröna alliansen lovar höjda skatter

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5422232.ab
och
http://www.dn.se/nyheter/valet2010/rod-grona-vill-rusta-upp-skolor-1.898545

Vi försöker skämta till det och önskar................... glad sommar

Visst kan man småle lite trött när Täby kommun dras inför rätta för privatiseringen av Tibble gymnasium. ("Vad var det jag sa?") Eller när statsministerns fru slingrar sig som värst i TV på tal om Vårdval Stockholm, som bl.a. innebär att ju fler patienter doktorn klarar av, desto högre blir bonusen. ("Ingen fara på taket. Det är bara lite AIDS. Återkom när ni känner er bättre.") Men leendet fastnar snart i halsen. Det är ju inte första april eller på TV, det är på riktigt. Och verkligheten överträffar som vanligt dikten.
I en gammal sketch från 80-talet spelade Björn Skifs en glad dalmas som på alla dystra nyheter från världens alla hörn alltid svarade med världens största optimistleende: Men det hade alltid kunnat vara värre!
Så jag får väl svara som Sven Melander gjorde den gången: Kan det bli värre?
(Och svaret är naturligtvis att det kan det.)
Men en rolig bok kanske man vågar ta med till hängmattan i sommar iallafall? Utan att ha dåligt samvete?
Glad sommar önskas alla BiS-sympatisörer. Klagomuren återkommer efter semestern.
Mats Myrstener
(Idag tycker Aftonbladets ledarsida att (S) måste våga föreslå skattehöjningar. Ska vi kunna rädda våra bibliotek och vår offentliga sektor så är det nog absolut nödvändigt. Och apropå tidskrifter: Senaste numret av Tvärdrag går hårt åt Alliansens nyliberala ekonomiska hjärntvätt. Nr 1/2009 tar upp neddragningarna inom offentliga sektorn. Läs den.)
illustration: Omslag från Sara Granérs seriealbum Det är bara lite AIDS

Var förs det offentliga samtalet?

DN:s kulturredaktör Maria Schottenius undrade för några dagar sedan vem som kommer att föra det ”offentliga samtalet” i framtiden? Apropå att Svenska dagbladet kommer att skära ner ytterligare på sin personal. Samtidigt säljer LO större delen av sitt aktieinnehav i Aftonbladet till norska Schibsted, som också äger SvD. Norge igen! (Och Saab …).
Samtidigt läste jag att den berömde filosofen/sociologen Jürgen Habermas fyller åttio år. Hans mest kända bok torde vara habilitationsavhandlingen Borgerlig offentlighet som kom 1962. Den handlar bl.a. om hur det ”offentliga samtalet” fördes på 1800-talet, genom press och politik. Viktiga förutsättningar var enligt Habermas att politikeryrket inte var så välavlönat att det gick att tjäna pengar på det. Samtalet fördes i ”offentliga rum”: salonger, torg, rådsförsamlingar, och i den snabbt växande tidningspressen. En huvudtes är också att offentligt och privat inte får blandas ihop. På 1980-talet tog han aktiv del i den s.k. ”historikerstriden” i Tyskland, när äldre tyska historiker ville ”relativisera” den ”nazistiska parentesen” i Tysklands historia.
Många av Habermas farhågor har tyvärr slagit in. Offentligt och privat blandas idag gärna ihop, inte minst i kvällspress och TV. Politikeryrket har blivit en form av korruption, som därmed tappat all sin legitimitet. De offentliga rummen blir allt färre, och allt färre får tillgång till dessa.
Var kommer det offentliga samtalet att föras i framtiden? På nätet förs det ständigt, men det blir allt svårare att hitta guldkornen i det mediala bruset. Och samtalet blir inåtvänt och ansiktslöst, en monolog snarare än en dialog. Folkbiblioteken har alltid varit en plats för det offentliga samtalet, det gällde inte minst de gamla förenings-, studiecirkel- och arbetarbiblioteken. För varje folkbibliotek som läggs ner, försvinner också ett litet offentligt rum.
Mats Myrstener

bis nr 2 ute nu !

Ur innehållet:
Biblioteken och Google Book Search Settlement (Siv Wold-Karlsen)
Som sälen söker sig till isvaken för att få frisk luft... (biblioteksminnen av Gunnar Svensson)
...att vara en del av vidareutvecklingen av biblioteksvärlden (Johanna Storbjörk)
När Maxim Gorkij mötte Leonid Tolstoj (Mats Myrstener)
I statistiktider... (Kalle Laajala)
BiS yttrande över Kulturutredningens betänkande SOU 2009:16
The librarian of Basra (Jeanette Winter)
Rapport från SB:s årsmöte (Lena Lundgren)

BiS fyrtioårshistorik Fyrtio år i vänsterfil kommer att släppas till Bok- och biblioteksmässan i september, där BiS också deltar med sedvanligt seminarium. BiS deltar också i konferensen Mötesplats i Borås i höst. Ett avsnitt ur 40-årshistoriken kommer att publiceras i Biblioteksbladet i kommande nummer.
Glad midsommar!
Mats Myrstener

Folkbildande följeslagare på törnbeströdd väg

En av dom böcker som hjälpt mig mest i min forskning om 1900-talets folkbibliotekstankar är etnologerna Orvar Löfgren och Jonas Frykmans Den kultiverade människan från 1979. De följde upp med boken Modärna tider 1985. Vägen från bondesamhällets trånga dragiga stugor till miljonprogrammets lägenheter i urbaniseringens tidevarv, och de värderingar som följde människorna från land till stad, har inte beskrivits bättre på svenska.
Andra litterära följeslagare har varit Ronny Ambjörnssons Den skötsamme arbetaren från 1988, och Sven-Eric Liedmans I skuggan av framtiden från 1997. Ambjörnssons bok är också strålande mentalitets- och bildningshistoria, och Liedman följer upplysningstankarna ända från franska revolutionen och framåt.
Bernt Gustavssons avhandling Bildningens väg från 1991 följer tre olika bildningsideal i debatten från början av 1900-talet. Den klassiska skol- och latinbildningen, den av socialdemokraterna omhuldade ”medborgarbildningen”, med demokratiska och praktiska förtecken, och den kanske intressantaste: självbildningsidealet som det uttryckts av studiecirkelns ”fader” Oscar Olsson. Alla tre bildningsidealen fanns representerade hos socialdemokraterna en gång. Idag kan man fråga sig var de tagit vägen någonstans?
I Dagens Nyheter läser jag följande rubrik i morgon-
tidningen: ”Svårt sjuka en dålig affär för vårdcentraler”. Apropå att allt ska mätas i pengar. Senaste DIK-Forum kontrar med att vi ABM-arbetare nog måste bättra på vår ”karisma”! Och nästa år stiger arbetslösheten bland kulturarbetare med ett hundra procent!
God morgon?
Mats Myrstener

Gubbar och gummor i Bryssel

”Det behövs fler gummor i parlamentet” sa Marit Paulsen. Och nu ser det ut som om oldtimern Alf Svensson också kryssat sig in, på unga Ella Bohlins (Kd) bekostnad.
Men behövs det verkligen fler gubbar och gummor i en organisation som redan lider av åderförkalkning? Nej, satsa på de unga istället. Både Marit och Alf har nog på kistbotten så de klarar sig. Vill de sätta guldkant på pensionärstillvaron så får de väl ta ut vanlig ålderspension som alla andra?
Mats Myrstener
PS Läs Per Gahrtons uppgörelse med gubbifieringen av EU på nyhetssajten Newsmill!
http://www.newsmill.se/artikel/2009/06/10/alf-svenssons-manover-ar-ett-utslag-av-manschauvinism-och-mygel
PS En parlamentsledamot i Bryssel tjänar idag ca 85.000 i månaden, till vilket kan läggas diverse förmåner och skattelättnader. Ingen dålig pensionsförsäkring.